Älska Ekonomi

Ta kontroll över din ekonomi

Meny Stäng

Kategori: Privatekonomi

Vaddå pensionsskuld i kommunerna?

Tjänstepension inom kommunerna är inte jätteenkel. Kommuner ansvarar bland annat för de yngres utbildning och de äldres välfärd. De är också på många orter den största arbetsgivaren. De har ett åtagande att ska betala kollektivavtalade löner, försäkra sina medarbetare och vara föredömen i arbetsmiljö. Lägg då på det att de skall säkra medarbetarnas pensioner. Glöm då inte att detta gäller ALLA medarbetare, även de som jobbade för dem länge sedan.  Puh! Ingen liten beställning.

Att de har lovat att betala ut pensionerna är även en skuld. Pensionsskuld. De ska ju betala ut pensioner till fd medarbetare i framtiden. Hur ska det gå?

Den största delen av pensionsskulden är åtagandet från förra seklet där kommunerna har lovat att betala livsvarig tjänstepension till anställda och tidigare anställda när de går i pension. (källa)

Skandia har publicerat deras årliga rapport om kommunernas pensionsskuld. Skulden är oroväckande hög. Vad betyder detta? Jo, förut var man säker på att ekonomin och befolkningstillväxten skulle vara så stor att de som jobbade skulle kunna försörja de som inte jobb. Det inkluderar de unga som inte ska jobba utan gå i skolan, och de äldre som inte kan jobba längre.  Så då lovade man att de som jobbade vara garanterade en tjänstepension livet ut. Låter trevligt, eller hur? Men det är ett dyrt kallas. Kommuner ska då betala löner för de som jobbar i deras verksamheter OCH de som inte längre jobbar längre.

Det borde väl inte vara ett problem? Men jo. Det är ett problem. I Sveriges Kommuner och Landstings ”Ekonomirapport maj 2017” noteras en kraftig befolkningsökning, inte minst när det gäller yngre och äldre. Däremot ökar antalet invånare i arbetsför ålder betydligt långsammare, vilket ökar gapet mellan intäkter och kostnader då färre personer i arbetsför ålder måste försörja allt fler (källa). Många kommuner har dessutom problemet att fler flyttar från kommunen än flyttar in. Kommunerna har nu stora skulder till sina framtida pensionärer. Det kan leda till ökade skatter för att täcka upp gapet mellan sparat kapital och det som skall betalas ut.

Dock försvinner dessa garanterade pensioner. Istället går man över till vad man kallar ”premiebestämd pension” . Kommunerna betalar in premier och arbetstagarna får sedan förvalta sina pengar själva inom ramverket framtaget i kollektivavtalet. Det lägger större ansvar på individen, men avlastar samhället från åtaganden den kanske inte kan fullfölja längre fram.

Kanske dags att se över din kommuns ekonomi?

 

Minusränta – billigt att låna, dyrt för pensionen

Jag blev tipsad av Framtidsfeministen om ett fantastisk poddavsnitt på Björnfällan där Reminums chefsanalytiker Peter Malmqvist intervjuas. Han påminde min om en väldigt viktig punkt som har fallit lite i skymundan från pensionsdebatten, nämligen ränteläget. Det väckte mitt intresse och jag har börjat gräva vidare i ämnet.

Låga räntor = låga pensioner

Som Stockholmare är många av mina bekanta och vänner glada för den långa räntan. De kan långa pengar till bostad, bil och annat billigt. Så för dem är den låga räntan något bra. Men många glömmer bort det långsiktiga spelet. Pensionen tar stryk.

Varför spelar räntan roll för mitt pensionssparande? Jo, stor del av dina pensionspengar ligger i just räntebärande papper. Räntebärande papper är vad branschen kallar pengar som har investerats i just räntor. Så om banken lånar ut pengar billigt, får man heller nästan ingen avkastning på att spara pengar hos dem. Ungefär så funkar räntebärande papper. Igen, långt finansord men en enkel betydelse.

 Bra ränta = bra avkastning på räntebärande papper

Låg ränta = sämre avkastning på räntebärande papper

Att räntan är låg har annan mer komplex påverkan också. När vanligt sparande ger dålig avkastning för man får ingen ränta ifrån banken, går fler och fler till börsen. Fler köper, så priserna på aktierna stiger. Men det tar vi en annan gång!

Vad betyder detta?

  • Allmänna pensionen är inte beroende av räntan, så den är opåverkad.
  • PPM påverkas om du har pengarna i  obligationsfonder, räntefonder och ”soffliggarvalet ” AP7 Såfa”.
    • AP7 Såfa om du är över 55år gammal. AP7 Såfa minskar andelen fonder och ökar andelen räntefonder när du har överstigit 55. Det gör att du säkrar pensionspengarna då risken sänks, men avkastningen påverkas markant av den låga räntan (källa)
  • Tjänstepensionen med förmånsbestämd pension är opåverkad.
  • Sparande/tjänstepension i traditionell förvaltning ger lägre  avkastning
  • Sparande i obligationsfonder som köpts vid lågränta sjunker i värde vid räntestigning, sälj då dessa (källa)
  • Räntefonderna ger nästan ingen avkastning just nu. Bra om du snart ska gå i pension, men inte optimalt om du har långt kvar till pensionen.
  • Traditionella livförsäkringar har fått försämrade villkor då livförsäkringsbolagen har svårt att leva upp till vad som har utlovats (källa)

Vad ska jag göra?

  1. Se över ditt pensionssparande. Då gäller det PPM, ALLA tjänstepensioner och privatsparande. Hur mycket ligger i räntebärande papper och är det i linje med din strategi?
  2. Har du långt kvar till pension, fundera om du vill ha räntebärande papper alls, eller om du vill öka risken och flytta till aktiefonder.
  3. Har du nära till pension, besluta om vilken risknivå du vill ligga på. Hög andel räntepapper = låg risk. Liten andel räntepapper = högre risk.
  4. Har du traditionella försäkringar undersök om dina villkor har ändrats.
Vidare läsning/Källor

Daniel Rossetti har skrivit en intressant artikel i ämnet i tidningen ETC där vi får lite fler vinklar. Frida Bratt har skrivit en intressant analys i SVD om hur traditionella försäkringarna påverkas av ränteläget. AP7 Såfa förklarar deras investeringar här.

 

Marginalskatt. Långt ord, konstig betydelse

 Marginalskatt, ännu ett svårt ekonomiord som slängs runt lite hur som helst. Bilhandlare slänger med den i reklamen för att få dig att tro att förmånsbilen är ännu billigare, och ibland använder man den slentrianmässigt för att se vad det kostar. Frågar man Skatteverket får man svaret ”Marginalskatt är den skatt du betalar på din sist intjänade tusenlapp”. Men vad betyder det? Why should I care?

Jo, man betalar inkomstskatt på hela  sin inkomst. Så långt är de flesta med. Men alla har inte koll på vilka skatter de betalar på sin inkomst. Det finns 3 olika skatter som dras från lönen, beroende på hur stor inkomsten är. Nedan listar jag inkomstskatterna som påverkar din marginalskatt. Detta gäller då de som anställda, egenföretagare betalar andra skatter också.

1. Kommunalskatten kommer ingen undan

Kommunalskatten går som sagt, till kommunen. Det betalar för dagis, äldreomsorgen med mera. Denna skatt betalas på hela inkomsten. Skatten varierar från kommun till kommun men är ca 30%. Din skattetabell avslöjar vilken kommunalskatt du betalar.

T ex skattetabell 30 = 30% kommunalskatt. Du tar reda på din skattetabell hos Skatteverket.

För varje 1000-lapp du tjänar under brytpunkten, har du ca 30% i marginalskatt

2. Statlig inkomstskatt, för ”höginkomsttagare”

För de med löner över 452 100 kr/år betalar man kommunalskatt, men även en statlig inkomstskatt på 20%. De betalar då kommunalskatt på lön under 452 100 kr (ca 30%) och de inkomster över 451 200  kr/år över betalar man då totalt 50% skatt.

För varje 1000-lapp du tjänar över brytpunkten, betalar du ca 50% i marginalskatt

3. Förhöjd statlig inkomstskatt, betalar man mycket skatt kan man betala lite till

För de med löner över 651 700 kr/år betalar de kommunalskatt, stalig inkomstskatt och förhöjd statlig inkomstskatt på 5%. För dessa betalar de då kommunalskatt på lön under 452 100 kr (ca 30%) och de inkomster över 451 200 kr/år över betalar man då 50% skatt och inkomster över 625 800 kr/år 55% i skatt.

För varje 1000-lapp du tjänar över brytpunkten, betalar du ca 55% i marginalskatt

Varför ska jag veta detta?

Jo, ibland blir vi erbjudna att löneväxla – dvs byta lön mot en förmån, eller en förmån man skall skatta för. Om du vet hur mycket du betalar i skatt för en förmån, kan du räkna ut dess riktiga värde. Detsamma gäller om du skall byta lön mot en förmån. Minskar du inkomsten, minskar du också inkomstskatten.

Bostad eller börsen?

Börsen har historiskt sett utvecklat bättre än bopriserna i Sverige mellan 2008-2017. Källa valueguard.se

Borättspriserna mellan 2007 och 2017 har gått bra ftm en nedgång mellan 2011 och 2012. Källa valueguard.se

 

 

 

 

 

Som Stockholmare är bostadsmarknaden ett hett ämne. Vissa har tjänat miljoner på de senaste årens extrema uppgångar, och andra kan inte ens hyra ett rum att bo i. Om jag hör ”Varför köper du inte en bostadsrätt Sabrina, då blir du miljonär direkt!” igen så kommer jag nog att ge upp.

Såhär tänker jag kring ämnet:

Bostad är ett bruksföremål. De flesta behöver en bostad. De historiskt låga räntorna och extrema prisuppgångarna har gjort folk lite fartblinda. Jag kommer inte spekulera i en bubblans vara eller icke-vara, men jag anser att jag är inte beredd att belåna mig upp över öronen för en bostadsrätt. Skulder skall betalas, och räntan är volatil.  Att köpa bostad är att göra en spekulation. När mina föräldrar köpte sin villa var räntorna på 16%. Villan kostade i dagens pengavärde 3,2 miljoner, dvs jag har titta på vad huset kostade när de köpte den och tagit hänsyn till hur mycket de pengarna är värde idag.  Idag är villan värd ca 12 miljoner. Det är för mig absurt. Inkomsterna har inte ökat i samma takt, men belåningsvilligheten har. Jag ser flera belåna sig upp över öronen, utan plan för att amortera sig till skuldfri. Utan back-up om räntorna över stiger 5%.

Börsen har presterat bättre än bomarknaden. Dock är det få som skulle låna 2,5-3 miljoner/per person för att köpa en indexfond.

Mina råd till någon som vill köpa en bostad:

  • Fundera på hur mycket du vill låna, inte hur mycket du får lån
  • Lägg en amorteringsplan.
  • Gör en konsekvensanalys. Har du råd att bo där om du eller din partner blir av med jobbet och räntorna är 5% 6% 8%?

Jag bor nöjt kvar i min hyresrätt jag fick köa 9 år att få, och sparar på börsen så mycket jag kan avvara. Sen när bubblan spricker -då ska jag köpa in mig.

© 2020 Älska Ekonomi. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.