Älska Ekonomi

Ta kontroll över din ekonomi

Meny Stäng

Älska Ekonomi blir Pensionista!

From 1/10 2017 kommer jag att blogga ifrån www.pensionista.nu. Gå in och följ mig ifrån min nya snygga sida!

Har du mussäkrat din pension?

Vet hur många det är som gnager på ditt pensionssparande? Det är fler än bara försäkrings- och fondbolagen.  Du betalar ju även skatt på ditt sparande! Ja, du betalar avkastningsskatt på ditt pensionssparande. Tjänstepensionerna och pensionsförsäkringar beskattas med en sk. avkastningsskatt. Du behöver inte deklarera detta då det är företaget du har sparandet hos som räknar fram vad du ska betala och betalar in det. Du skall se vad du har betalat i skatt om du går in på försäkringen.

Hur mycket Skatt betalar du på din tjänstepension?

Det finns 3 saker man tittar på:
  • Kapitalet 1:a januari på året man ska betala skatt
  • Genomsnittlig statslåneräntan från föregående år, dock lägst 0,5% (Så om genomsnittlig statslåneräntan är under 0,5% går man på just 0,5%)
  • Skattestats 15%
Man använder följande formel:

Kapitalet den 1:a januari x genomsnittliga statslåneräntan x 15% = avkastningsskatt

För tydlighetens skull kommer ett litet räkneexempel

Kapital den 1:a januari = 15 506 kr
Genomsnittlig statlåneränta eller 0,5% = 0,5%
Skattestats = 15%

15506 * 0,005 * 0,15 =11,62 kr i avkastningsskatt

Varför spelar detta roll?

Det är många som vill ha en del av din pensionskaka. Först ska försäkringsbolaget ha en skalavgift för att erbjuda dig tjänsten/plattformen. Sen ska du betala fondavgifter. Sen skatt på detta. Det betyder att du måste aktivt ta hand om dina pengar så det finns något kvar till dig när du går i pension.

Vad ska jag göra?

Låga avgifter och relevant avkastning är ditt bästa skydd. Kolla vad dina fondval kostar men även vad försäkringsbolagen tar i årliga avgifter. Placera pengarna med lite risk så du faktiskt får lite avkastning. Utan avkastningen kommer alla små möss gnaga på kakan.

Vaddå pensionsskuld i kommunerna?

Tjänstepension inom kommunerna är inte jätteenkel. Kommuner ansvarar bland annat för de yngres utbildning och de äldres välfärd. De är också på många orter den största arbetsgivaren. De har ett åtagande att ska betala kollektivavtalade löner, försäkra sina medarbetare och vara föredömen i arbetsmiljö. Lägg då på det att de skall säkra medarbetarnas pensioner. Glöm då inte att detta gäller ALLA medarbetare, även de som jobbade för dem länge sedan.  Puh! Ingen liten beställning.

Att de har lovat att betala ut pensionerna är även en skuld. Pensionsskuld. De ska ju betala ut pensioner till fd medarbetare i framtiden. Hur ska det gå?

Den största delen av pensionsskulden är åtagandet från förra seklet där kommunerna har lovat att betala livsvarig tjänstepension till anställda och tidigare anställda när de går i pension. (källa)

Skandia har publicerat deras årliga rapport om kommunernas pensionsskuld. Skulden är oroväckande hög. Vad betyder detta? Jo, förut var man säker på att ekonomin och befolkningstillväxten skulle vara så stor att de som jobbade skulle kunna försörja de som inte jobb. Det inkluderar de unga som inte ska jobba utan gå i skolan, och de äldre som inte kan jobba längre.  Så då lovade man att de som jobbade vara garanterade en tjänstepension livet ut. Låter trevligt, eller hur? Men det är ett dyrt kallas. Kommuner ska då betala löner för de som jobbar i deras verksamheter OCH de som inte längre jobbar längre.

Det borde väl inte vara ett problem? Men jo. Det är ett problem. I Sveriges Kommuner och Landstings ”Ekonomirapport maj 2017” noteras en kraftig befolkningsökning, inte minst när det gäller yngre och äldre. Däremot ökar antalet invånare i arbetsför ålder betydligt långsammare, vilket ökar gapet mellan intäkter och kostnader då färre personer i arbetsför ålder måste försörja allt fler (källa). Många kommuner har dessutom problemet att fler flyttar från kommunen än flyttar in. Kommunerna har nu stora skulder till sina framtida pensionärer. Det kan leda till ökade skatter för att täcka upp gapet mellan sparat kapital och det som skall betalas ut.

Dock försvinner dessa garanterade pensioner. Istället går man över till vad man kallar ”premiebestämd pension” . Kommunerna betalar in premier och arbetstagarna får sedan förvalta sina pengar själva inom ramverket framtaget i kollektivavtalet. Det lägger större ansvar på individen, men avlastar samhället från åtaganden den kanske inte kan fullfölja längre fram.

Kanske dags att se över din kommuns ekonomi?

 

Minusränta – billigt att låna, dyrt för pensionen

Jag blev tipsad av Framtidsfeministen om ett fantastisk poddavsnitt på Björnfällan där Reminums chefsanalytiker Peter Malmqvist intervjuas. Han påminde min om en väldigt viktig punkt som har fallit lite i skymundan från pensionsdebatten, nämligen ränteläget. Det väckte mitt intresse och jag har börjat gräva vidare i ämnet.

Låga räntor = låga pensioner

Som Stockholmare är många av mina bekanta och vänner glada för den långa räntan. De kan långa pengar till bostad, bil och annat billigt. Så för dem är den låga räntan något bra. Men många glömmer bort det långsiktiga spelet. Pensionen tar stryk.

Varför spelar räntan roll för mitt pensionssparande? Jo, stor del av dina pensionspengar ligger i just räntebärande papper. Räntebärande papper är vad branschen kallar pengar som har investerats i just räntor. Så om banken lånar ut pengar billigt, får man heller nästan ingen avkastning på att spara pengar hos dem. Ungefär så funkar räntebärande papper. Igen, långt finansord men en enkel betydelse.

 Bra ränta = bra avkastning på räntebärande papper

Låg ränta = sämre avkastning på räntebärande papper

Att räntan är låg har annan mer komplex påverkan också. När vanligt sparande ger dålig avkastning för man får ingen ränta ifrån banken, går fler och fler till börsen. Fler köper, så priserna på aktierna stiger. Men det tar vi en annan gång!

Vad betyder detta?

  • Allmänna pensionen är inte beroende av räntan, så den är opåverkad.
  • PPM påverkas om du har pengarna i  obligationsfonder, räntefonder och ”soffliggarvalet ” AP7 Såfa”.
    • AP7 Såfa om du är över 55år gammal. AP7 Såfa minskar andelen fonder och ökar andelen räntefonder när du har överstigit 55. Det gör att du säkrar pensionspengarna då risken sänks, men avkastningen påverkas markant av den låga räntan (källa)
  • Tjänstepensionen med förmånsbestämd pension är opåverkad.
  • Sparande/tjänstepension i traditionell förvaltning ger lägre  avkastning
  • Sparande i obligationsfonder som köpts vid lågränta sjunker i värde vid räntestigning, sälj då dessa (källa)
  • Räntefonderna ger nästan ingen avkastning just nu. Bra om du snart ska gå i pension, men inte optimalt om du har långt kvar till pensionen.
  • Traditionella livförsäkringar har fått försämrade villkor då livförsäkringsbolagen har svårt att leva upp till vad som har utlovats (källa)

Vad ska jag göra?

  1. Se över ditt pensionssparande. Då gäller det PPM, ALLA tjänstepensioner och privatsparande. Hur mycket ligger i räntebärande papper och är det i linje med din strategi?
  2. Har du långt kvar till pension, fundera om du vill ha räntebärande papper alls, eller om du vill öka risken och flytta till aktiefonder.
  3. Har du nära till pension, besluta om vilken risknivå du vill ligga på. Hög andel räntepapper = låg risk. Liten andel räntepapper = högre risk.
  4. Har du traditionella försäkringar undersök om dina villkor har ändrats.
Vidare läsning/Källor

Daniel Rossetti har skrivit en intressant artikel i ämnet i tidningen ETC där vi får lite fler vinklar. Frida Bratt har skrivit en intressant analys i SVD om hur traditionella försäkringarna påverkas av ränteläget. AP7 Såfa förklarar deras investeringar här.

 

Marginalskatt. Långt ord, konstig betydelse

 Marginalskatt, ännu ett svårt ekonomiord som slängs runt lite hur som helst. Bilhandlare slänger med den i reklamen för att få dig att tro att förmånsbilen är ännu billigare, och ibland använder man den slentrianmässigt för att se vad det kostar. Frågar man Skatteverket får man svaret ”Marginalskatt är den skatt du betalar på din sist intjänade tusenlapp”. Men vad betyder det? Why should I care?

Jo, man betalar inkomstskatt på hela  sin inkomst. Så långt är de flesta med. Men alla har inte koll på vilka skatter de betalar på sin inkomst. Det finns 3 olika skatter som dras från lönen, beroende på hur stor inkomsten är. Nedan listar jag inkomstskatterna som påverkar din marginalskatt. Detta gäller då de som anställda, egenföretagare betalar andra skatter också.

1. Kommunalskatten kommer ingen undan

Kommunalskatten går som sagt, till kommunen. Det betalar för dagis, äldreomsorgen med mera. Denna skatt betalas på hela inkomsten. Skatten varierar från kommun till kommun men är ca 30%. Din skattetabell avslöjar vilken kommunalskatt du betalar.

T ex skattetabell 30 = 30% kommunalskatt. Du tar reda på din skattetabell hos Skatteverket.

För varje 1000-lapp du tjänar under brytpunkten, har du ca 30% i marginalskatt

2. Statlig inkomstskatt, för ”höginkomsttagare”

För de med löner över 452 100 kr/år betalar man kommunalskatt, men även en statlig inkomstskatt på 20%. De betalar då kommunalskatt på lön under 452 100 kr (ca 30%) och de inkomster över 451 200  kr/år över betalar man då totalt 50% skatt.

För varje 1000-lapp du tjänar över brytpunkten, betalar du ca 50% i marginalskatt

3. Förhöjd statlig inkomstskatt, betalar man mycket skatt kan man betala lite till

För de med löner över 651 700 kr/år betalar de kommunalskatt, stalig inkomstskatt och förhöjd statlig inkomstskatt på 5%. För dessa betalar de då kommunalskatt på lön under 452 100 kr (ca 30%) och de inkomster över 451 200 kr/år över betalar man då 50% skatt och inkomster över 625 800 kr/år 55% i skatt.

För varje 1000-lapp du tjänar över brytpunkten, betalar du ca 55% i marginalskatt

Varför ska jag veta detta?

Jo, ibland blir vi erbjudna att löneväxla – dvs byta lön mot en förmån, eller en förmån man skall skatta för. Om du vet hur mycket du betalar i skatt för en förmån, kan du räkna ut dess riktiga värde. Detsamma gäller om du skall byta lön mot en förmån. Minskar du inkomsten, minskar du också inkomstskatten.

Powerfrukost

Sabrina Thams
Sandra Bourbon
Sara Grafström
Lena Gustafsson

Vilken morgon! Idag var det en riktig powerfrukost ”Starta hösten – bli miljonär!” på United Spaces. Good Relations bjöd in 4 kvinnor att prata privatekonomi  och gav 50-talet personer en snabbkurs i hur man blir miljonär.

Framtidsfeministen är populär i sociala medier så det är många telefoner som plockas fram när hon står på scen.

Sandra Bourbon spräckte hål på 3 myter om sparande.

  • Kan jag inte spara tillräckligt mycket
  • Börsen är farlig
  • Jag har inte tid

Många som inte vågat sig ut på börsen än kan nog relatera och lever i en verklighet där det är sanning. Om du sparar 200kr/mån och får den genomsnittliga 8% avkastningen på börsen har man 190 000kr efter 25 år. Sparar 2000kr/mån har man 1,9 miljoner varar 1,3 miljoner är ränta-på-ränta-effekten. Detsamma gäller att många är rädda för börsens svängningar. Hon visade tydligt hur små svängningarna har varit i förhållande till börsens totalt uppgång. Avslutningsvis fick vi handfasta tips på hur man sparar sig fram till detta. Kolla hennes blogg för mer inspo.

När Sandra hade värmt upp publiken fick jag göra vad jag verkligen älskar – prata pension. Mitt budskap var enkelt.

  • Pension är riktiga pengar
  • Planera för pensionen
  • Spara till pensionen

Jag kommer skriva ett längre inlägg om min presentation snart 🙂

Sara berättar om hur man skyddar sin privatjuridik

Men vad gör man då när man har börjat investera och har byggt ett kapital? Jo, man måste skydda pengarna. Sara Grafström var dagens juridiska expert. Hennes budskap var enkelt, skriv äktenskapsförord och kom ihåg att arvsrätten är överordnad förordet. Om fler pratade pengar skulle det även bli lättare om man väljer att gå olika vägar. Väldigt klokt och matnyttigt!

Lena Gustafsson berättar om processen man går igenom för att göra om och tänka nytt

För att rundra av dagen gick Lena in på ett av mina favoritämnen – nämligen beteende. Många vill ta tag i pensionen, sitt sparande, sitt förhållande men de lyckas inte komma till skott. Jag har med mig hennes budskap ”Var sann mot dig själv! Hitta din riktigt i livet och ta kontroll över tankarna”.

Det var en matnyttig morgon där alla fick med sig handfasta tips om hur de tar sig fram i privatekonomin. Att lyssna var självklart intressant, men jag var mycket glad över alla härliga åskådare som kom fram och ville prata efteråt. Privatekonomi och pension är ämnen som berör. Jag fick både positiv feedback men även tips på hur detta kan vidareutvecklas. Det kommer mer spännande saker framöver också.

 

 

Framtidsfeministen intervjuar mig!

Jag är lite starstruck. Framtidsfeministen intervjuade mig inför våran gemensamma snabbkurs fredag 25:e augusti 2017 ”Ta kontroll över din privatekonomi”

 ”Många känner skam över att de inte har tagit tag i pensionen, vilket de absolut inte ska känna. Det är en pensionsdjungel där ute!”

In och läs och anmäl er till kursen här !

Bostad eller börsen?

Börsen har historiskt sett utvecklat bättre än bopriserna i Sverige mellan 2008-2017. Källa valueguard.se

Borättspriserna mellan 2007 och 2017 har gått bra ftm en nedgång mellan 2011 och 2012. Källa valueguard.se

 

 

 

 

 

Som Stockholmare är bostadsmarknaden ett hett ämne. Vissa har tjänat miljoner på de senaste årens extrema uppgångar, och andra kan inte ens hyra ett rum att bo i. Om jag hör ”Varför köper du inte en bostadsrätt Sabrina, då blir du miljonär direkt!” igen så kommer jag nog att ge upp.

Såhär tänker jag kring ämnet:

Bostad är ett bruksföremål. De flesta behöver en bostad. De historiskt låga räntorna och extrema prisuppgångarna har gjort folk lite fartblinda. Jag kommer inte spekulera i en bubblans vara eller icke-vara, men jag anser att jag är inte beredd att belåna mig upp över öronen för en bostadsrätt. Skulder skall betalas, och räntan är volatil.  Att köpa bostad är att göra en spekulation. När mina föräldrar köpte sin villa var räntorna på 16%. Villan kostade i dagens pengavärde 3,2 miljoner, dvs jag har titta på vad huset kostade när de köpte den och tagit hänsyn till hur mycket de pengarna är värde idag.  Idag är villan värd ca 12 miljoner. Det är för mig absurt. Inkomsterna har inte ökat i samma takt, men belåningsvilligheten har. Jag ser flera belåna sig upp över öronen, utan plan för att amortera sig till skuldfri. Utan back-up om räntorna över stiger 5%.

Börsen har presterat bättre än bomarknaden. Dock är det få som skulle låna 2,5-3 miljoner/per person för att köpa en indexfond.

Mina råd till någon som vill köpa en bostad:

  • Fundera på hur mycket du vill låna, inte hur mycket du får lån
  • Lägg en amorteringsplan.
  • Gör en konsekvensanalys. Har du råd att bo där om du eller din partner blir av med jobbet och räntorna är 5% 6% 8%?

Jag bor nöjt kvar i min hyresrätt jag fick köa 9 år att få, och sparar på börsen så mycket jag kan avvara. Sen när bubblan spricker -då ska jag köpa in mig.

Livet blir lättare om man förstår pengar

Superinspirerad! Det finns många sätt att bli rik på. Att välja vad man ska lägga pengarna på är ett steg på vägen.

”If you figure out money, life is incredibly easy. but if you never figure that out, life is insanely hard”

Pensionsdjungel

Jag blir så besviken när jag ser det här. Det är bara propaganda. Pensionsmyndigheten har totalt misslyckats att nå fram till gemene man om hur pensionen fungerar. Det är flera gånger i veckan jag blir tillfrågad att förklara vad man borde göra för att få en bra pension. Pensionsmyndighetenhar förenklat något som är ekonomiskt komplext och ställer helt andra krav på de kommande pensionsavgångarna än de tidigare. Men det vill de sopa under mattan. ”Lugn små lamm, Pappa Staten kommer ta hand om dig” har de alltid sagt men trots att de ser vargen komma gör de inget.

Inte bara ska man jobba, betala skatt och ha tjänstepension – du ska ha varit full arbetsför hela livet, inte vab:at/föräldraledig/varit sjuk samt ha extremt låga boendekostnader, vara helt skuldfri samt har stort eget kapital vid pensionsgången – då kanske man får ett drägligt liv de 25-30 åren man är pensionär (80-talister).

Istället för att betala för propagandakampanjer bör Pensionsmyndigheten lägga resurser på att hjälpa folk att förstå vad den låga pensionen innebär och hur man kan planera och göra ändringar i sitt liv för att få det bättre

© 2019 Älska Ekonomi. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.